Lilla vackra Anna sjöng morfar för mormor också. Mormor spelade cittra och morfar dragspel. Hon hette Anna och han hette Ernst. Han saknade henne i många år (drygt 10 år) innan han fick sjunga för henne igen.
Cicki: den sången är för alltid så älskad av mig, för det var så pappa uttryckte kärlek till sin Anna. Christina: en liten stilla stund så här i julrushens tider är nog bra. Ha det bra båda två!
Den där gravstenen... oj, den sätter igång minnen. Min farmor dog 1974, och när farfar dog år 2000 så pratade prästen om "tillsammans" - äntligen fick farmor och farfar mötas igen och det blev inte en begravning faktiskt, men en återförening. Och det var inte bara sorg vi kände, utan också glädje. Tänk så många ord en liten bild kan sätta igång. Tack för det! God jul!
KUL första bild och den sista blev vacker med texten till!
SvaraRaderaDe söta, välmålade tårna är bäst i veckans triss. God Jul.
SvaraRaderaLilla vackra Anna sjöng morfar för mormor också. Mormor spelade cittra och morfar dragspel. Hon hette Anna och han hette Ernst. Han saknade henne i många år (drygt 10 år) innan han fick sjunga för henne igen.
SvaraRaderaDet här var meditativa bilder och texter. Tack!
SvaraRaderaShannara: Välkommen hit och roligt att du tyckte om mina foton. Som ny på fototriss har man mycket underbara bilder att titta på...
SvaraRaderaViDu: Tack och God Jul tillbaks. Trevligt att få nya bekantskaper och upplevelser!
SvaraRaderaCicki: den sången är för alltid så älskad av mig, för det var så pappa uttryckte kärlek till sin Anna.
SvaraRaderaChristina: en liten stilla stund så här i julrushens tider är nog bra.
Ha det bra båda två!
Den där gravstenen... oj, den sätter igång minnen. Min farmor dog 1974, och när farfar dog år 2000 så pratade prästen om "tillsammans" - äntligen fick farmor och farfar mötas igen och det blev inte en begravning faktiskt, men en återförening. Och det var inte bara sorg vi kände, utan också glädje.
SvaraRaderaTänk så många ord en liten bild kan sätta igång. Tack för det!
God jul!
Irrhönan: Så rätt du har. Mer än tusen ord...
SvaraRadera