Spik i foten

nej då inte i foten, men väl vänster framdäck på lilla bilen!

Bilen är nog en symbol för (o)jämlikheten i vårt förhållande.
Jag har den till jobbet och kör numera så gott som alltid när vi åker tillsammans.
Jag servar den alltid och tankar ibland.
Jag älskar den och kallar den MIN!

Maken "äger" den och drar av på inkomsten. Han tankar oftast, tvättar den och ordnar med däckbyte (av den enkla anledningen att jag paniskt avskyr att köra i sån där hall på exakt rätt ställe)!
Framdäcket började alltså se lite tomt ut, men när man har det så här så kan man inte ha synpunkter på eller minst av allt påstå att något är fel, så jag väntade tålmodigt tills det inte gick att undvika ett i stort sett tomt däck.

Jaha hur gör vi nu då ?
Jag kör förstås till däckfirman men maken bredvid. Vi byter förare och min make kör in på rampen och nån lagom oljig och snygg kille fixar ut en liten spik och limmar ihop det lilla hålet!

Vi byter förare igen och kör hemåt, stolta över vår teamkänsla. Däckkillen hade frågat maken om märkesfirman för "min" bil var bra eftersom han nyligen köpt en sprillans ny av samma sort.
-och vad sa du då?
-dom ä gôrbraaaaa!

Hahaha ibland "ljuger" vi bra ihop.