En liten....

kristallvas med Lysviks kyrka ingraverad

fick jag i loppisyran vi haft här nu ett bra tag!

Jag använder den som syndernas förlåtelse-

den blå scillan är  nämligen "stulen" alldeles utanför kyrkogården.

Så var det det här om att byta kläder!

Om man ska vara ärlig och det ska man ju 

så är det är inte min melodi alls, även om det spara Moder jord

och är bra på många sätt.

Jag får bidra på annat sätt!

Just nu köper jag inga kläder alls utan sliter på mina "gamla".

För varje gång jag ser nåt jag tycker är snyggt 

så konstaterar jag att en sån har jag ju redan 

nästan en sån i alla fall!

Orange

tyckte jag var ursnyggt på 70 talet!

och under resten av livet har jag som alla andra
satt fulstämpel på färgen
men nu längtar jag efter min oranga "Bumling"

Var finns du nu?

PS. Boken är en 941 sidor tjockt läsäventyr jag kanske kommer igenom nån gång.

Resultatet

Av loppisbesök en regning torsdag i juli!

Hela "kammaren" möblerad för dryga tusenlappen.

Koka Blå

Hertha Bengtssons fina servis som åter blivit omåttlig populär och som är omöjlig att ens kantstöta.

Man kan tycka OM den eller så slipper man!

Föreställ Er att MM går i sömnen---

att han går upp och "SER EFTER" om nya hyllan i köket sitter stadigt

att han river ner och slår sönder några dussin, ja just det KOKA BLÅ!

--- till ett värde av några tusen!

Det udda som finns kvar känns inte som förut

jag skriver upp vad jag har och går till stora Loppmadamen.

Hon lusläser lappen och erbjuder 1200.

Ny rensning ( sparar några salladsskålar och stekfat)

och nytt besök hos "en annan loppmadam"

1200 säger hon och jag slår till!

... och så får man hoppas att alla inblandade blir nöjda!

Rutiga kokboken

Tanten hade en nyöppnad loppis i trädgården.
Hon hade skyltat så dåligt att alla for till grannen.
När jag väl hittat rätt kom också grannen dit och sa:
"Nu du Majvor flyttar jag din skylt för jag har INGEN LOPPIS!"


I alla fall hade hon Rutiga Kokboken, den vegetariska som är en bibel för veggisar-samma upplaga som min (tidigt 80-tal).
-Vad ska du ha för den frågar jag .
Hon vänder på den och tittar på prislappen som sitter kvar. Där står det 185 kr.
... och vad säger kvinnan sen?

-Jo,185 kronor!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Samla vykort

-Har du några foton? frågade den lite äldre timide mannen i loppisaffären.

-Nej, du menar vykort? svarar "ägarinnan"

-Ja.

-Kanske ska leta efter såna för de är ju populära.

-De ska helstvara från Mangskog.

-Jaha, då ska jag tänka på Dig om jag hittar några...

-Det gör Du nog inte för jag har nog redan alla som finns!

Visst är det intressant att gå på loppisar?

Wurm

Jag skulle vilja "wurma" för nåt...
Hade en tanke om att bli loppisjägare, men jag tror det är så här att jag är mer intresserad och road av övriga kunder än grejerna.
Kan man "wurma" för loppiskunder, såna där som riktigt wurmar för udda prylar?

Som han som var så lycklig över en uppstoppad and utan ögon...

Loppistur idag

.. inga fynd eller jag kanske skulle ha köpt en uppstoppad gräsand utan ögon för 150 spänn?

Flohmarket

grösste in Norden
står det på skylten och den har lockat turister i alla år på min "torparort".
Jag var där i slutet av 80-talet och då köpte en visss liten dam i sällskapet en tändsticksask med snäckor till sin mormor.
Nu tog jag vägen dit i helgen. Den hade blivit ca 10 ggr större och det mesta var rena och även dyra!! skräpet. Jag hittade till slut några fina rätt så stora Gunillakrukor från Uppsala-Ekeby, som jag prutade till mig ( tror jag efter att ha kollat på Tradera) av "ägarinnemannen". Han sägs vara lite bättre att göra affärer med.
Nej nästa gång blir det bygdegården i Skee. Den är värd ett kapitel för sig!